|
ANDRA
ETAPPEN, 2720 sjömil
på 11 veckor.
Andra
etappen av vår segling mot Nordpolen startar från Bodö i
Nordnorge kring den 18 juni 2005. Då är det full midnattssol,
eller åtminstone dagsljus dygnet runt, så även om det regnar
blir det inte någon mörkersegling förrän fram i augusti.
Först
seglar vi över till Lofoten,
men om vädret skulle vara emot oss finns Käringön strax norr
om Bodö. Där spelades ”Dina” in. Sedan seglar vi sakta längs
hela den fantastiskt spektakulära ”Lofotsväggen”, från Röst
och Väröy längst ut in till Raftsundet och Trollfjorden. På
vägen besöker vi alla de fina platserna: Å, Reine, Nyksund,
Kabelvåg, Henningsvär och Svolvär.
Veckan efter
”St Hans” omkring den 25 juni går en av Norges största
kappseglingar av stapeln, ”Vestfjordsejladsen”
ca 25 nm mellan Grötöya och Kabelvåg. Över 100 segelbåtar,
moderna havskappseglare blandade med gamla skutor och Colin
Acherbåtar deltar. Om tiden stämmer och intresse finns ombord
på Ariel IV för detta sociala engagemang så skulle det vara
kul och segla med.
Efter
Lofoten tar vi oss igenom Raftsundet och in i den kanske mest kända
turistfjorden i Norge, ”Trollfjorden”.
På andra sidan norr om Lofoten ligger Vesterålen
med Stokmarknes och dess ”Hurtigruttmuseum”,
Myre med sin stora fiskehamn och fiskeindustrier och Andenäs
med sina valexpeditioner. Vi är nu i höjd med treriksröset i
Sverige på ca 69 grader Nord. Tromsö ligger ytterligare 40 nm
norrut på 69,40 N.
Tromsö
eller ”Ishavsbyen” är en spännande ”kontinental”
universitetsstad med 50 tusen invånare. Där ligger det fina
”Polarmuseet” med Roald Amundsens polarexpeditioner väl
dokumenterade. Det är ett måste-besök om man vill segla till
Spetsbergen. Här i Tromsö ligger det varje år ett antal
segelbåtar som noga följer väderprognoser och issituationen i
och runt Spetsbergen. Det norska metrologiska institutet i Tromsö
brukar vara väldigt hjälpsamma med att ge råd om bästa
tidpunkt att bege sig ut på Barents hav mot ”Björnöya”
och  Spetsbergen. Enligt is-statistik är det magiska datumet den
15 juli. Då är det mest lämpligt att bege sig norrut. Men
ibland som sommaren 2004, fick man ovanligt kraftiga ostliga
till sydostliga vindar sent i juli. Det innebar att en massa
drivis från ostsidan av Spetsbergen drev upp på västsidan och
blockerade inseglingen till fjordarna bland annat till Isfjorden
och Longyearbyen.
Från Tromsö
går vi norrut ca 40nm innan vi seglar ut på öppet hav vid
Nordkvalöy med kurs 0 grader norrut mot Björnöya ca 250 nm,
drygt 1 ½ dygn. Det dominerande vädersystemet över
nordkalotten på sommaren är det arktiska högtrycket som i
perioder kan ge svaga vindar. På Björnöya finns det ingen
hamn men ett par ankarvikar. Den bästa, Sörhamna, ligger på
sydostsidan. På nordsidan finns också en ankarplats vid rätt
väder, Herwighamna och där finns en väderstation och ett
litet museum. I övrigt är Björnöya obebodd. På vintern då
isen bildar en fast sammanhängande ismassa mellan Spetsbergen
och Björnöya vandrar isbjörnar över till Björnöya och
tillbaka om våren. Från Björnöya är det bara 130 sjömil,
dvs ett dygns segling upp till Sörkapp, södra spetsen på
Spetsbergen.
Spetsbergen
eller Svalbard som på norska och engelska, betyder ”landet
med det kalde kyster”, nämns första gången i den ”isländska
landnåmsboken” från 1200 talet. Holländaren Willem Berents
är den mer officiella upptäckaren av Spetsbergen och
namngivaren av Berents havet. Spetsbergen är till två
tredjedelar täckt av evig snö och is.
Från Sörkapp
upp till Isfjorden och Longyearbyen är det ytterliggare 125 nm,
förbi ett par större fjordar. Den första är Hornsund som kan
vara ett alternativt stopp. Vid mynningen av Isfjorden ligger på
sydsidan det stora ryska samhället Barentsburg som är ett
fascinerande litet kolgruvsamhälle med ca 950 inbyggare. Ett
litet miniryssland från en svunnen tid. Här finns museum,
hotell och restaurant. Det andra stora ryska gruvsamhället på
Spetsbergen var ”Pyramiden” som ligger längst in i
Isfjorden. På grund av dålig lönsamhet övergavs samhället i
all hast år 2001 och nu står det kvar som en spökstad men
tillgängligt för turister. Regleringen av Spetsbergens natur
och drift finns nedskrivet i ”Svalbardtraktatet” från den 9
februari 1920.
Longyearbyen,
där 95% av befolkningen, ca 1500 invånare, bor är en modern
stad med alla faciliteter. Där finns ingen marina men en
flytbrygga för besökande båtar. ”Staden” ligger i en
skyddad vik och var tidigare utskeppningshamn för Spetsbergens
kolexport. Longyearbyen har midnattssol mellan 20 april och 23
augusti. Staden ligger vackert mellan två glaciärer. Därifrån
kommer isbjörnar ner och söker efter mat. Man får inte gå
utanför stadens gränser utan gevär och tillstånd av
Spetsbergens överhuvud och polismästare, ”Sysselmannen”.
Dagis och skola har 4 meter höga staket och när barngrupper går
på utflykt har lärarna gevär med sig. Man kan gå in och hyra
ett gevär i en affär i Longyearbyen. Om man sen kan hantera
geväret frågar de inte efter. Om vädret medför att vi måste
vänta ut någon kuling så finns det flera organiserade turer
att åka på. I Longyearbyen ligger också flygplatsen med
dagliga flygningar med Tromsö. Sedan 2003 finns också en förbindelse
med Ny Ålesund med ett par flyg-turer i veckan.
 Från
Longyearbyen seglar vi ut ur Isfjorden igen och upp i relativt
skyddade vatten bakom prins Karls Forland, i Forlandssundet till
den spektakulära och vackra Kongsfjorden där Ny-Ålesund
ligger på 79 grader nord, världens nordligaste bosättning med
sin viktiga forskningsstation. Hit kommer klimatforskare varje
år från hela världen och här finns en liten by med 40 fast
boende.
Norrut från
Ny-Ålesund är en tur ut i världens mest vilda natur och här
gäller det att ha STOR respekt för djur och natur.
Här finns inga eller få spår efter människan, här härskar
isbjörn, Svalbardren och fjällräv iland, valross på ön
Moffen, massor av säl och val (Grönlandsval, Vitval och Vågeval)
i havet och stora mängder sjö- och landfåglar. Vi vill segla
så långt norrut och österut som tid och isförhållanden tillåter.
Det är drygt 60 sjömil till Moffen och ytterligare 60 till Sjuöarna
på 81 grader nord som är en av världens nordligaste
landmassa.
Mellan 81
och 82 grader nord ligger själva iskanten mot Nordpolen och
havet är alltid fullt med ”isfjell”, isflak, mer eller
mindre sammanhängande ismassor. Hur långt man kan segla norrut
vet man aldrig, rekordet lär ligga runt 82 N.  Detta är resans
höjdpunkt och mål och den äventyrliga turen norrut från
Longyearbyen och tillbaka kommer att innebära ca 3 veckors
segling. Det är viktigt med en väl tilltagen tidsplan som
bland annat ger möjligheter till att utforska de stora glaciärerna
bl a inne i Woodfjorden, ”Monacoglaciären”. Vi besöker
Virgohamna på Danskön där Andre’e startade sin äventyrliga
ballongfärd i 1897. I
en av fjordarna bor fortfarande en säljägare som blir glad åt
besök och åt att få post och skicka med post tillbaka till
Longyearbyen.
Efter återseglingen
till Longyearbyen väntar sommarens längsta översegling på
575 nm ner till den ännu mer isolerade ön Jan Mayen som i
likhet med Björnön har få bra ankarplatser och en liten väderstation.
Här finns fortfarande en nedläggningshotad LORAN
navigationsstation. Få båtar om inga, besöker ön så man
blir väl mottagen. Jan Mayen är en aktiv vulkan, Norges
enda.
 Tid, väder
och framför allt isläget kommer att avgöra om vi gör ett försök
att gå in i Scoresbysund på Grönlands ostkust. Annars är det
endast 300 nm direkt från Jan Mayen ner till Island. När vi
angör norra Island passerar vi åter Polcirkeln vilket innebär
fortsatt långa ljusa nätter även långt in i augusti. Island
är ett stort och spännande land som egentligen kräver en hel
sommars segling. Vi kommer att gå ner längs ostsidan och vår
förhoppning är att kunna hyra en bil för att få se Vatnajökull´s
stora glaciärområde på sydostsidan. Från Neskaupstadur styr
vi sedan sydost mot Färöarna, ca 1 ½ dygns segling. Rådande
vindar lär vara väst eller sydväst i princip ända hem, så
efter några korta angöringar för att bland annat hälsa på vänner
på Färöarna, seglar vi vidare mot Lerwick på Shetlandsöarna.
Även här kommer tid och väder att avgöra hur mycket vi
hinner utforska Färöarna och Shetlandsöarna. Sista sträckan
blir havssegling hem till Råå hamn i Helsingborg under de
sista dagarna i augusti.
Välkommen
ombord Ariel IV sommaren 2005 för en äventyrlig seglats!
|
