Australiensiska Lahnee var bara 21 år och elitgymnast. Hon visste att hon var vältränad och duktig på gymmet och var stolt över det, men hon kände sig osäker på om hon var attraktiv som kvinna, i männens ögon.

När lägenhetskompisen skulle flytta annonserade Lahnee efter en ny person att dela sin lägenhet med. Slade ringde på annonsen. Han lät trevlig. Nästa dag stod han i dörren med ett stort varmt leende och en månad senare bodde han i Lanhnees lägenhet. Så gick det som det gick och snart var de ett par.

Slade hade en dröm att segla bland Stilla Havets öar. De ligger ju ganska nära räknat från Australien. Lahnee blev vid den tiden sjösjuk av att bara gå ombord och titta på en båt vid en brygga. Lite senare, på land, blev hon illamående av andra orsaker och vips fanns två små flickor i familjen.

Slade är en målmedveten person och Lahnee är en tjej som aldrig ger upp. De drömde först men jobbade sedan stenhårt för att kunna förverkliga sin dröm och vips fanns segelbåten Eos II, som mycket snart blev deras hem. Trots alla tristbullar som spådde att de inte skulle klara det seglade de iväg. Lahnee var nu 26 år och flickorna ett respektive tre år. Så himla modigt, men visst undrade de själva och särskilt Lahnee hur det skulle gå.

Vi träffade dem i Kiribati, i den minsta båten på ankarplatsen. Två härliga unga människor med sina goa flickor. Bland alla vännerna på elva båtar som vi träffade där, kom Eos II att bli en av favoriterna. Kanske tänkte vi också med viss nostalgi på när vi själva seglade med våra barn.

Sedan hade Lahnee och Slade en jäkla otur, båda barnen blev allvarligt magsjuka och motorn gick sönder. Vi hade då redan lämnat Kiribati. Doktor Eric gjorde vad han kunde varje dag över kortvågsradion och vägledde dem så småningom till rätt behandling och medicin, och till slut seglade Eos II utan motor fyra dygn över riktigt bråkigt hav till Marshall Islands. Så modigt och bra gjort! Nu är de här, flickorna är friska, motorn är lagad och igår hade Lahnee 28-årskalas på stranden med alla seglarvännerna.