En vecka har gått, en vecka av angöringsfester och förundran över vårt välfungerande land. Den svenska sommargrönskan är underbar och glada människor utan munskydd är uppfriskande att se. Det kalla havet är mindre roligt och de växlande skurarna med vissa solchanser är humörsänkande.

Vi känner oss förvirrade. Var är vi, vart ska vi, vad ska vi göra. Vårt hem Ariel IV ligger vid kaj på egen plats på Råå. Vi har hur mycket vatten som helst och hur mycket 220 volt ström som helst. Tvättmaskinen funkar. Det finns lyxig varm dusch på land och toa som man slipper pumpa. Många fina människor kommer förbi och vill prata, om vårt äventyr och om vad vi ska göra nu.

Hur ska vi veta. Efter 10 år på världens alla hav känns landlivet än så länge obekant. När vi startade 2010 genom Nordvästpassagen i Arktis visste vi inte vilka fantastiska äventyr som låg framför oss. Is och isbjörnar i Arktis, vildmark i Alaska och Kanada, jätteavocados i Mexiko, vågsurf och dyk på Hawaii, hela det underbara Stilla havet med atoller och akvarieliknande undervattensliv, spännande motsägelsefulla Afrika, samba i Brasilien och hela turistköret i solsken i Karibien. Corona problematiken förstås på slutet.

Alla minnen far ganska osorterade genom huvudet som en enorm orkan. Vi behöver tid att sortera, att tänka, att landa i nuet och att lägga allt det underbara som hänt oss i fina högar. Rent praktiskt har vi mängder av foton och mängder av adresser till goa människor i hela världen att ta hand om. Det ska bli roligt.

Så ska vi förstås fortsätta vandra, springa och simma (med våtdräkt) som vi alltid gjort och ser fram emot att ha massor av tid till vår familj och alla goa vänner.

Till alla er som har följt oss på vår världsomsegling vill vi nu säga tack och far väl. Vi har mycket uppskattat alla fina kommentarer och ”gillanden” och lämnar er nu med en bild som lite symboliserar allt det vi varit med om. Hoppas ni känner och förstår hur fantastisk vår 10-åriga segling varit för oss.