Sju man i regn, dis och dimma

juni 27th, 2012

Sju personer ombord och ösregn, småregn eller dimma utanför. Tufft folk med bra regnställ! Glada typer som gillar äventyr. Första nätterna i vilda ankarvikar. Landexpedition i första viken genom nästan ogenomtränglig trolldjungel och utforskande av helt överraskande upptäckt välutrustad jaktstuga. Utanför stod till och med en fyrhjuling halvt begravd i gräs och buskar. Andra ankarviken långt in mellan höga snöklädda toppar. Den inbjöd till paddelturer i kajakerna och roddturer in till land i gummidingen. Sälar i viken, jättestora sjöstjärnor på botten, tyvärr ingen fångst i krabburen. Två raggiga pratsamma kanadensare i gammal fin motorbåt låg för ankar. De kom förbi på en kopp te och gav oss många bra tips om fiske och ankarplatser framöver.

Kommentera » | 9 Kommentarer »

Fullt ombord

juni 24th, 2012

På lördagen mönstrade hela gänget vänner från Sverige på; Bill, Josef, Cecilia, Sven-Olof och Marianne. Glada röster hördes från Ariel IV alla hörn. En hel delegation med örnar i djärva dykningar över masten hälsade dem välkomna. Imorgon lämnar vi Prince Rupert och drar söderöver.

Kommentera » | 3 Kommentarer »

Mosquito´s

juni 22nd, 2012

Vi trodde vi var ganska vana vid och immuna mot mygg, hmm … det är nog de ganska harmlösa svenska stormyggen. Här i Kanada är myggen små, nästan osynliga mördande köttätare som hittar de bästa blodsugarställena direkt, innan man ens vet att de är där. Och resultatet, det som vi trodde skulle bli myggbett, blev stora dödskliande blåmärksbulor. Som inte försvann på några dagar precis utan tog nästan en vecka (kanske överdriver jag en aning …) Tur att vi har dundergiftiga, förbjudet i alla civiliserade trakter, Bushman från Australien ombord. Kollade för säkerhets skull våra myggnät också. Det finns nät till båtens alla luckor, två särskilda nät till ansikte och huvud och två stora dubbelsängnät till framtida nätter på däck, i tropiska vatten.

Kommentera » | 1 Kommentar »

Örnmöte

juni 20th, 2012

Skönt med några lata dagar i första ankarviken i Kanada. Tid att fixa grejor och prova idéer. Vi undrade om vi kan mata örnar. Sagt och gjort, vi la en liten fisk, på en stor bräda på gummidingen strax bakom Ariel. Och minsann, örnpappan lyfte från det stora örnboet i en hög tall, cirklade avvaktande runt Ariel, dök plötsligt direkt ner på fisken och försvann blixtsnabbt med sitt byte i klorna. Woosch sa det, jag hann inte ens trycka på kameraknappen förrän han var uppe i luften igen. Som en duktig pappa flög han sedan långsamt och värdigt direkt tillbaka till boet.

Kommentera » | 2 Kommentarer »

Kanada

juni 20th, 2012

Finally, vi har korsat den osynliga gränsen mitt i Dixon Entrance och kommit till Kanada. Efter två år i Alaska nosar Ariel IV nu nyfiket på farvattnen i BC; British Columbia. Den kanadensiska gästflaggan är hissad och även den gula Q-flaggan som måste sitta uppe tills vi formellt klarerat in i landet.

Första natten i Kanada blev händelserik. Det hör till saken att det blåste småspik. En fiskecharterbåt med värdpar och fyra tuffa gäster från Alabama låg i den vilda ankarviken. Vi rodde över för att höra oss för om fiskelicenser och blev direkt ombordbjudna och fann oss strax framför en sprakande brasa med ett glas vin i handen. På hemvägen hade vi två stora påsar nyfångade storräkor i samma händer. Dessemellan hade vi mött en jättestor örn, öga mot öga på tre meters håll som dök för att hämta ett fiskhuvud placerat alldeles framför oss på båtens akterkant. Awesome!

Tillbaka på Ariel kunde vi efterhand som mörkret föll, inte undgå att se hur en mindre fiskebåt, som senare kommit in i viken, långsamt draggade ner mot land. Eric lyste upprepade gånger på den med vår starkaste strålkastare men fick ingen reaktion. När båten till slut närmande sig klipporna på allvar kunde vi inte bara stå där och se den gå på. Eric kastade på sig sjöstället och drog ut i ösregnet med dingen. Turligt nog satt stora motorn på. Han bankade på båten och ut kom en, så när som på kalsingar, naken tjock man, sömnig och förvirrad. Men på någon minut fattade han läget, startade motorn och sprang fram på fördäck för att ta upp ankaret. Vi antar att han inte ens kände vinden och regnet mot huden. Några meter till och det hade varit försent. Eric fick ett tack och vi såg båtens lanternor glida in mot ett mer skyddat hörn av viken.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Hej då Ketchikan

juni 19th, 2012

Visst var det konstigt och lite sorgligt att lämna Ketchikan. Ariel hade legat där skyddad och väl omhändertagen hela vintern. Vi hade jobbat i nästan en vecka för att få henne shipshape igen och nu bar det av. Seglarfamiljen Molly och Peter med alla sina sju barn stod på bryggan och vinkade. Vi fick en burk hembakade cookies med chokladchips som barnen hade gjort. Fiskarna på grannbåten ”Champion” la loss våra linor. Vi tutade och lämnade Ketchikan.

Första seglingen var bara 20 sjömil till en liten ankarplats, Crab Bay. Härligt att vara ute från civilisationen igen och mitt i tyst vildmark. Viken var rasande vacker med sandstrand och en gräsplatå vid skogskanten. Stora stockar låg huller om buller. En rolig klippformation såg ut som en gigantisk groda. Vi byggde ett läger och tände en jättestor eld medan tidvattnet långsamt åt upp sandstranden. Det gjorde inget att det tog timmar att få fin kol och därmed grillad fisk och bakad potatis.

Kommentera » | 4 Kommentarer »

Gåvor

juni 18th, 2012

Vi har på en vecka fått hemrökt lax på burk, egenjagad hjortstek, fina goda nyfångade Rockfishfileer och två påsar nyfångade stora räkor av människor vi mött och som på så sätt visat sin vänlighet, omtanke, generositet och vänskap. Man ger vad man fångat i naturen. Skulle vi räkna upp allt vi fick under förra sommarens segling ner genom Alaska skulle det bli en väldigt lång lista. Vi var, inräknat våra egna fångster, helt självförsörjande. Man kan inte låta bli att tänka på vad vi ger våra vänner hemma, en flaska vin som ”vandrat från den ena till den andra”. Det är svårt att tänka sig att vi skulle ge bort något egenproducerat till någon vi precis träffat och inte kände så väl. Men kanske säger det bara att naturen är så mycket mer givmild och rik här och inte att vi skulle vara tristare typer där hemma i Sverige.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Eagle story

juni 13th, 2012

Vi har vandrat i bergen i två dagar, mött en björn och en massa örnar. I Ketchikan sitter ett exemplar av USA:s statsfågel, the bald eagle, den vithövdade havsörnen, i nästan varje trädtopp. På nästan varenda bryggstolpe i hamnen sitter en konstgjord uggla. Inte för att hålla fiskmåsar borta utan för att hålla örnarna på avstånd. Örnarnas läten påminner om svenska sommarfåglar, det låter vackert men märkligt i förhållande till fåglarnas storlek och stränga uppsyn. En bjässeörn satte sig trots ugglorna, i masttoppen på en halvstor segelbåt. Hela båten tippade över. Ariels vindex i vår masttopp var helt var nerböjd när vi kom tillbaka från Sverige.

Kommentera » | 7 Kommentarer »

Alaska och ordentligheten

juni 12th, 2012

I Alaska besiktigar man inte sin bil, man kollar den själv när det behövs… Sjöflygplanen landar och startar lite var som helst mellan fiskebåtarna i sundet, man övningsskjuter sina jaktgevär i skogen var man tycker. Vildmarkens traditionella frihet kommer före ordentligheten. Om 20 år har Alaskaborna förmodligen tvingats in bland regler och lagar som i övriga västvärlden. Bra förstås att polisen då gör mer än att bara säga till den berusade att åka hem direkt. Men vi undrar om de blir lyckligare med parkeringsrutor och särskilda sjöflygplanstartbanor.

Kommentera » | Inga kommentarer »

Back home

juni 6th, 2012

Efter en mycket hård natt på Kastrups golv och en dag på tre olika flygplan anlände vi lätt hålögda till vårt hem Ariel IV. Hon var välvaktad hela vintern och hälsade oss nu torr, hel och faktiskt ganska ren. Luften är frisk här så man blir yr i huvudet och solen sken faktiskt denna dag i Ketchikan. Glada fiskare hälsade oss längs bryggan; ”So you are back, welcome!”. En annan långfärdsbåt låg intill, Molly och Steve från Kalifornien med sju barn ombord. Under denna enda solskensdag ville vi få rent på däck, upp seglen och kapellen. Hmm … det var också en hård dag. Tio timmar i kojen var vi värda. Andra dagens frukost underhöll oss fiskarna på en sin båt tvärsöver. Tidvattnet gick ut, båten stod torr på en ”grid”, tio man jobbade som sören fixa propeller, tvätta botten, laga och måla, vattnet kom krypande tillbaka och slickade deras stövlar där de målade in i det sista …

Kommentera » | 2 Kommentarer »


Startsidan > Blogg

arielfyra@hotmail.com