Båtgrannarna i hamnen har magsjuka, och alltför många andra runtomkring har influensa, halsont eller jobbiga förkylningar. Eric har kämpat mot en odefinerad variant i snart tre veckor. Frustrerande är rätta ordet. Särskilt nu när vi har så mycket att göra inför seglingen. Sjösjuka är vi inte … fast isen har gått upp runt Ariel och hon är fri att röra sig igen. Nu kommer snart den spännande dagen  när de personer som vi har frågat ska lämna besked om de kan följa med genom Nordvästpassagen eller inte. Alla vill gärna men det handlar om att kunna få tjänstledigt från sitt jobb, ha ekonomisk möjlighet att klara sig utan lön några månader och att det ska stämma med familjen därhemma. Vi har frågat tio personer som vi tror skulle klara äventyret och som kan passa in i vår besättning som ska vara totalt sex personer.

Häromdagen var vi hos Elvström segel på södra Jylland och fick ett mycket trevligt mottagande av Jesper Bank och hans genuint kunniga segelmakare. Vi behöver nya segel som klarar Arktiska väderförhållanden och som håller för många års segling i världens alla vatten. Jesper vill ha sina segel testade under extrema förhållanden. Så vi kom överens om ett sponsoravtal som innebär att vi får nya segel mot att vi delger Elvströms våra erfarenheter. Vi gläder oss mycket åt samarbetet.

För att kunna skydda oss, om isbjörnar skulle bli alltför närgångna, har Eric under en vecka i Skånska Jägarförbundets regi tagit Jägarexamen. Det innebär att han får köpa och inneha gevär som vi kan ta med på seglingen. Det finns gott om isbjörn i Nunavut runt Nordvästpassagen. Om en björn anfaller ska vi först försöka skrämma den med ljud och signalpistol. Bara i allra värsta fall måste geväret komma till nytta. Vi överväger nu att avsluta seglingen i Alaska, Anchorage och spara Alaskas västkust och seglingen ner till Vancover till sommaren därpå. Det verkar vara ett alltför spännande seglingsområde för att lämna oupptäckt. Orörd vildmark där vi säkert får möta grizzlybjörn, val och örn. Härhemma jobbar vi vidare med förberedelserna inför Nordvästpassagen och utrustning av båten.

Bilden illustrerar vår längtan efter att komma iväg. Ariel IV i frihet, under segel, i vindens och vågornas värld. Nästa gång till Nordvästpassagen … Men det är fyra månader dit. Förberedelser är inte bara roliga. Vi jobbar båda heltid och vill helst använda vår nuvarande begränsade fritid till att utrusta båten, kolla sjökort och läsa om de ställen vi kommer att besöka. Resolute Bay i Nunavut, smaka på det. Alaska verkar också vara ett fantastiskt område i världen som vi ”får på köpet”. Tidigare har vi mest läst om isbjörnar och Arktis djurvärld, nu inser vi att grizzlybjörnar och örnar också kommer att möta oss.

För att komma till Alaska måste vi till USA och för att få lov att träda innanför deras gränser måste vi fylla i blanketter  och ta fram olika bevis på att vi inte tänker stanna där. Vi måste bevisa att vi har ett arbete som vi bara har ledigt från en begränsad tid, att vi har tillräckligt med pengar för att återvända hem, att vi har betalt in diverse avgifter osv och vi måste åka hela vägen  till Stockholm för en särskild intervju. Köpenhamn går inte … Vi känner oss inte särskilt välkomna till det stora landet i väster, men det är ju inte björnarnas fel förstås …

Flera har frågat oss efter en översiktskarta och vill se hur Nordvästpassagen ser ut i förhållande till Nordpolen och länderna runt omkring. Ola Skinnarmo seglade igenom Nordostpassagen förra sommaren. Den löper österut längs Rysslands nordkust till Berings sund, mellan Alaska och Ryssland. Den blå linjen på kartan här visar hur vi kommer att segla västerut längs Kanadas nordkust, genom innuiternas land Nunavut. Vi kommer också till Berings sund. Utöver de 88 sjökort vi har fått låna behöver vi ytterligare ca 75 kort för att täcka alla de drygt 8000 nautiska mil vi ska segla i sommar.

Ombord på Ariel IV i Råå hamn fortsätter ”träningen” inför den Arktiska seglingen. På morgnarna när vi vaknar har vi ibland 14 grader i kajutan och sveper snabbt in oss i största morgonrocken. Vi vill inte ha båtens dieselvärmare igång under natten. Fotogenlampan och några stearinljus får snabbt graderna att stiga.

Nu fryser Ariel IV in i några centimeter is vid kajkanten varje natt. Varje dag kör Stefan hamnmästaren stolt fram och tillbaka med Potemkin, hamnföreningens största motorbåt, för att hålla ån öppen för fiskebåtarna. Och varje morgon står vi där med långa störar, slår sönder isen runt Ariel i hanterbara flak och puttar ut dem i åns mittfåra där vatten fortfarande strömmar. De första isnätterna, när isen låg kvar runt skrovet, donkade skrovet mot iskanten med jämna mellanrum och vi svor varje gång vi vaknade. Stålbåtar har god resonansförmåga …
Brittiska Norwegian Blue gick igenom Nordvästpassagen 2003. De lånade oss generöst sina sjökort som kom i jätterulle häromdagen. Vi sorterade dem i tre högar; 38 kort täcker själva Nordvästpassagen, 30 kort finns över Grönlands västkust och 19 över USA farvatten, Alaskas nordliga kust och Stilla Havssträckan ner mot Kanada och Vancover där vi ska lämna båten i oktober.

Nu startar Ariel IV’s blogg! Under våren 2010 berättar vi om förberedelserna inför polarseglingen som första svenska segelbåt genom Nordvästpassagen. Vi blir glada för kommentarer, uppmuntran, kontakter, stöd och idéer.
Ariel IV är för närvarande helt infryst i is … i Råå hamn, vi tränar oss inför artiska förhållanden. Igår åkte vi skridsko i hamnen!